En blank vintermorgon kan isen se både jämn och självklar ut. Det är just därför den kräver respekt. Is är inget golv med en bestämd bärighet. Den förändras mellan vikar, runt uddar och över strömmande vatten, ibland på bara några meter. Väder, snö, vind, vattenstånd och vårsol kan dessutom ändra förutsättningarna medan du är ute.
Den här guiden hjälper dig att planera ett säkrare isfiske, känna igen vanliga riskmiljöer och agera om någon går igenom. Ingen text kan avgöra om isen framför dig är säker. Är du osäker ska du vända.
Snabbstart. Gå aldrig ensam. Berätta vart ni ska och när ni väntas tillbaka. Varje person ska bära isdubbar högt och åtkomligt, ha ispik, räddningslina, flythjälp och vattentätt packad telefon. Prova isen fortlöpande med ispiken, håll avstånd inom gruppen och undvik inlopp, utlopp, sund, bryggor, vass och andra kända svagheter. Issäkerhetsrådets tumregel är minst 10 centimeter klar kärnis för en person, men tjocklek är aldrig en garanti.
Säker is finns inte i ett enda mått
Issäkerhetsrådet använder minst 10 centimeter klar kärnis som en grundregel för en person. Det är ett viktigt lägsta riktmärke, inte ett besked om att hela sjön bär. Mätningen säger bara något om platsen där den gjordes. Några meter bort kan isen vara tunnare, porös eller påverkad av ström.
Klar kärnis är mörk och genomskinlig med få luftbubblor. Stöpis och snöis innehåller mer luft och har sämre bärighet per centimeter. Våris kan vara tjock men ändå ha brutits ned till lösa kristaller. Snö isolerar, döljer sprickor och kan skapa vatten mellan snö och is. Salt, vågor och ström gör havsis och skärgårdsis mer svårbedömda.
Tänk därför i tre lager:
- ■ Kunskap: Förstå istyp, väderhistorik och lokala svagheter.
- ■ Utrustning: Ha verktyg för kontroll, flytkraft, larm och räddning på kroppen.
- ■ Sällskap: Färdas tillsammans, men med avstånd så att inte flera belastar samma svaga yta.
Om ett av lagren saknas är turen inte redo.
Platser där isen ofta är svagare
Minnesregler hjälper, men de ersätter inte provning. Följande miljöer kräver extra marginal:
| Riskmiljö | Varför den kan vara svag | Säkrare beslut |
|---|---|---|
| Inlopp och utlopp | Ström för in varmare vatten och tunnar isen underifrån | Håll stort avstånd och välj annan väg |
| Sund, uddar och grunda passager | Vattnet pressas ihop och strömhastigheten kan öka | Följ inte automatiskt ett gammalt spår |
| Bryggor, broar och båtplatser | Konstruktioner, bubblor och rörelse stör isbildningen | Passera inte nära utan lokal kunskap |
| Vass, stenar och vegetation | Solvärme och rörelser skapar ojämn is | Prova tätt och håll avstånd |
| Sprickor, råkar och vindbrunnar | Öppet vatten kan döljas av snö eller tunn nyis | Vänd eller ta en bekräftat säker omväg |
| Snötäckt is | Snön döljer färg, sprickor och varierande tjocklek | Sänk farten och kontrollera oftare |
| Våris | Sol och värme bryter ned strukturen snabbt | Lita inte på gårdagens mätning |
Var också försiktig vid avloppsutsläpp, pumpar, muddrade rännor och platser där vattenståndet ändras. Lokal erfarenhet är värdefull, men ett vanligt spår är inget bevis. Många människor kan ha följt samma felbedömning.
Utrustningen ska sitta på dig
Utrustning i en pulka hjälper inte om du hamnar mellan den och land. Bär det viktigaste på kroppen och kontrollera åtkomligheten med handskar.
Isdubbar: Ska sitta högt under hakan eller på annat ställe där båda händerna omedelbart når dem. Träna på att få fram dem med vinterkläder.
Ispik: Används framför kroppen för att upptäcka förändringar innan hela kroppsvikten flyttas fram. En skidstav är inte automatiskt en likvärdig ispik.
Räddningslina: Bärs lätt åtkomlig. Öva kast och kontrollera att linan går fritt ur påsen.
Flythjälp: Flytoverall, flytväst eller en rätt packad ryggsäck kan ge värdefull flytkraft. En ryggsäck ska ha midje- och grenrem och innehålla torra kläder i vattentäta påsar. Följ produktens instruktioner och betrakta inte en vanlig ryggsäck som certifierad flytväst.
Telefon och orientering: Telefonen ska vara vattentätt packad och sitta på kroppen. Ta gärna med karta eller GPS, men navigera inte så intensivt att du slutar läsa isen.
Reservkläder och första hjälpen: Packa torra lager, mössa, handskar, värmeskydd och enkel första hjälpen. En varm dryck kan vara bra efter lätt nedkylning, men ersätter inte vård.
Barn behöver korrekt anpassad flythjälp, tät uppsikt och en vuxen som kan hantera situationen. Gör inte barnets första istur till en expedition över okänd is.
Planera innan ni går ut
Ta reda på hur vädret har utvecklats, inte bara dagens prognos. Snöfall, regn, vind, tö och snabba temperaturväxlingar kan ha större betydelse än lufttemperaturen när ni startar. Lokala israpporter är bakgrundsinformation, inte ett tillstånd att gå ut.
Bestäm en rutt med reservväg. Markera inlopp, utlopp, sund och kända råkar. Berätta för någon på land var ni startar, ungefärlig färdväg och senast förväntad återkomst. Kom överens om när personen ska ringa om ni inte hört av er.
Gör en kamratkontroll vid bilen:
- ■ Isdubbar åtkomliga
- ■ Ispik i handen
- ■ Räddningslina redo
- ■ Flythjälp korrekt stängd
- ■ Telefon på kroppen och laddad
- ■ Torra kläder vattentätt packade
- ■ Alla vet hur 112 kontaktas och var gruppen befinner sig
Om väder, utrustning eller gruppens erfarenhet inte stämmer med planen väljer ni en enklare plats eller stannar på land.
Så rör du dig och provar isen
Gå tillbaka samma väg om förhållandena försämras. Den väg som redan har provats är normalt bättre än en oprövad genväg, men även den kan ha förändrats.
- ■ Gå med ispiken framför kroppen och prova regelbundet.
- ■ Sänk farten när färg, ljud, yta eller motstånd förändras.
- ■ Håll avstånd mellan personerna, särskilt över misstänkta partier.
- ■ Undvik att samlas tätt kring hål, sprickor eller samma fiskeplats.
- ■ Ha räddningslinan åtkomlig, inte längst ned under matsäcken.
- ■ Vänd tidigt. Det finns inget misslyckande i att avbryta.
Hög fart ökar risken eftersom du hinner långt ut på svag is innan du reagerar. Det gäller särskilt skridskor, skidor, cykel och motordrivna fordon. Denna guide gäller främst personer till fots. Fordon kräver annan kunskap och större säkerhetsmarginaler.
En säker arbetsplats för isfiske
När ni hittat en plats ska gruppen fortfarande hålla ordning. Borra inte en tät matta av hål. Markera stora eller övergivna hål där regler och plats medger det, och lämna aldrig redskap som andra kan fastna i.
Sitt inte så att ytterkläder eller räddningsutrustning blir svåra att nå. Håll linor, borr och krokar samlade. Knivar och isborrskär ska skyddas under transport. Vid mörker behövs belysning som gör att ni både kan arbeta och hitta samma säkra väg tillbaka.
Alkohol försämrar omdöme, balans och kroppens förmåga att hantera kyla. Spara den tills alla är hemma.
Om du går igenom isen
Det första målet är att hålla luftvägen ovanför vattnet och få kontroll på andningen. Vänd dig mot det håll du kom ifrån. Där bar isen nyss.
- ■ Ropa på hjälp och försök behålla lugnet.
- ■ Ta fram isdubbarna utan att göra stora onödiga rörelser.
- ■ Placera armbågarna nära iskanten och arbeta metodiskt upp kroppen vågrätt.
- ■ Sparka med benen och dra med dubbarna mot den is som höll.
- ■ När du kommit upp, kryp eller rulla långt från vaken innan du reser dig.
- ■ Ta samma väg tillbaka och byt om till torra kläder så snart det kan göras säkert.
Om räddning redan är mycket nära kan det vara bättre att ligga stilla, hålla fast vid kanten och spara kraft. Följ räddningspersonalens instruktioner.
Om någon annan går igenom
Larma 112 tidigt. Gå inte fram till kanten stående. Närma dig från samma håll som personen kom och fördela vikten genom att krypa eller ligga ned. Behåll alltid en förlängd arm mellan dig och den nödställde, till exempel räddningslina, ispik, gren, stege eller klädesplagg.
Förankra dig om det går och instruera personen att sparka och arbeta sig vågrätt. Dra bort personen från hålet samma väg ni kom. Gå aldrig så nära att två personer hamnar i vattnet.
En livlös person som inte andas normalt behöver hjärt-lungräddning enligt 112-operatörens instruktioner. Vid drunkning ska 112 kontaktas även om personen verkar återhämta sig, eftersom komplikationer kan komma senare.
Nedkylning efter räddning
Ta den räddade till lä och isolera mot marken. Avlägsna våta plagg varsamt om torra kläder och skydd finns. Värm långsamt med torra lager, filtar och kroppsnära värme. Hantera en kraftigt nedkyld person försiktigt och låt personen ligga stilla. Ring 112 vid uttalad trötthet, förvirring, sluddrigt tal, långsam andning, medvetandepåverkan eller kraftig nedkylning.
Ge inte alkohol. Varm söt dryck kan ges till en vaken person som kan svälja, men inte till någon som är omtöcknad. Följ alltid 112-operatörens råd.
Vanliga misstag
- ■
Att bara fråga hur många centimeter isen är. Kvalitet, variation och ström är lika viktiga.
- ■
Att gå ensam på ett känt vatten. En olycka blir inte mindre allvarlig för att platsen är bekant.
- ■
Att följa skoterspår eller fotspår. Spår visar var någon har färdats, inte att isen fortfarande håller.
- ■
Att bära isdubbarna i fickan. Kalla händer och tjocka kläder gör dem svåra att få fram.
- ■
Att ha räddningslinan i pulkan. Den ska kunna användas utan att du går mot vaken.
- ■
Att fortsätta när något känns fel. Svagare ispiksmotstånd, vatten på isen, nya sprickor eller ändrat ljud är skäl att stanna och vända.
Vanliga frågor om isvett
Är 10 centimeter is alltid säkert?
Nej. Minst 10 centimeter klar kärnis är Issäkerhetsrådets tumregel för en person, men en enskild mätning kan inte beskriva hela sjön. Isens kvalitet och lokala variation avgör.
Kan jag gå ut ensam om jag har flytoverall?
Nej. Flythjälp ersätter inte sällskap, ispik, isdubbar och räddningslina. En person på land kan larma och genomföra en räddning utan att gå nära vaken.
Var ska isdubbarna sitta?
De ska sitta högt och omedelbart åtkomligt med båda händerna. Prova placeringen med samma handskar och kläder som du använder på isen.
Kan jag lita på en israpport från i går?
Nej. Använd rapporten som bakgrund och gör en egen fortlöpande kontroll. Vind, ström, snö, regn och temperatur kan snabbt ändra isen.
Vad gör jag om jag ser vatten på isen?
Stanna, bedöm vägen tillbaka och undvik området. Vatten kan bero på belastning, regn eller upptining. Det är inte ett läge för att skynda vidare.
Sammanfattning
Tryggare isfiske börjar före strandkanten. Gå med sällskap, meddela färdplanen och bär rätt utrustning på kroppen. Lär dig känna igen svaga miljöer, prova isen fortlöpande och använd 10 centimeter klar kärnis som ett lägsta råd, aldrig som garanti. Om någon går igenom ska 112 larmas tidigt, räddaren hålla avstånd och alltid använda en förlängd arm. Den viktigaste färdigheten är fortfarande att vända i tid.
Se även Fiske på vintern — hela säsongens guider samlade på en sida.
Källor och vidare läsning
- ■ Issäkerhetsrådet, Isvett — personsäkerhet vid strand, båt och is.
- ■ Issäkerhetsrådet, Om isen brister — personsäkerhet vid strand, båt och is.
- ■ Issäkerhetsrådet, Säkerhet på is, informationsfolder — säker förvaring, tillagning och livsmedelshantering.
- ■ Röda Korset, Första hjälpen vid nedkylning — biologi, metod och faktakontroll för guiden.
- ■ 1177, Drunkningsolyckor — biologi, metod och faktakontroll för guiden.
- ■ Röda Korset, SX-ABC vid akut situation — biologi, metod och faktakontroll för guiden.
- ■ 1177, Hjärt-lungräddning — biologi, metod och faktakontroll för guiden.
- ■ 1177, Kroppstemperaturen och nedkylning — biologi, metod och faktakontroll för guiden.