
Artguide
Fiska
kräfta
Kräftan hör till de svenska sensomrarnas starkaste traditioner. Men den är inte en fisk, och två helt olika arter delar namnet: flodkräftan, som är hotad, och signalkräftan, som är införd och sprider den sjukdom flodkräftan dör av.
Lyktsken vid bryggan en augustinatt. Sommarens sista fest.
Komplett guide
Kräftfiske
Komplett guide till regler, redskap, platser och ett tryggt kräftkalas
Kräftfiske har en särskild sorts nerv. Först ligger sjön mörk och stilla, sedan bryts ytan av en blöt lina och en bur som långsamt kommer upp ur djupet. Några sekunder senare hörs de första klorna mot nätet. Det är enkelt nog för att hela familjen ska kunna vara med, men ett bra kräftfiske börjar långt före första lyftet.
Du behöver veta vem som har fiskerätten, vilken art som finns i vattnet, vilka redskap som är tillåtna och hur du hindrar kräftpest från att följa med till nästa sjö. Reglerna skiljer sig dessutom mellan vatten. Det finns ingen svensk premiärdag, redskapsmängd eller håvregel som du tryggt kan kopiera till alla kräftvatten.
Den här guiden tar dig från tillstånd och artbestämning till burar, sortering, transport och tillagning. Målet är ett lagligt och omtänksamt fiske som inte äventyrar våra kvarvarande bestånd av flodkräfta.
Snabbstart för kräftfiske. Skaffa ett fiskekort eller ett tydligt tillstånd som uttryckligen omfattar kräftfiske. Läs villkoren om datum, tider, antal redskap, bete, fångst och märkning. Använd rena och korrekt märkta burar, beta smittsäkert och fiska bara i det vatten som tillståndet gäller. Flytta aldrig kräftor till ett annat vatten.
I den här guiden
- ■ Så skiljer du flodkräfta från signalkräfta
- ■ Fiskerätt, säsong och lokala villkor
- ■ Bur, mjärde, håv, märkning och bete
- ■ Smittskydd mot kräftpest
- ■ Ett komplett fiskepass steg för steg
- ■ Säkerhet med barn, båt och brygga
- ■ Sortering, transport, kokning och förvaring
- ■ Vanliga misstag och vanliga frågor
Lär dig känna igen arten
Artbestämningen påverkar hur fångsten får hanteras. Flodkräftan är akut hotad i Sverige och mycket känslig för kräftpest. Signalkräftan är en invasiv främmande art och kan bära smittan utan att själv dö. Använd därför flera kännetecken samtidigt. En enstaka ljus fläck räcker inte för en säker bestämning.
Signalkräftan saknar normalt raden av små taggar i fåran mellan huvud och ryggsköld. Klorna är ofta breda och relativt släta, med ljus undersida och en ljus eller turkos signalfläck vid tumgreppet. Färgen varierar, så fläcken kan vara svag.
Flodkräftan har en rad små taggar längs fåran mellan huvud och ryggsköld. Klorna är ofta längre, mörkare och mer knottriga. Tumgreppet är mörkt och kan ha en röd vårta. Är du osäker fotograferar du detaljerna och kontaktar länsstyrelsen eller fiskerättsinnehavaren innan fångsten hanteras vidare.
| Detalj | Signalkräfta | Flodkräfta | Så kontrollerar du |
|---|---|---|---|
| Fåran bakom huvudet | Saknar oftast rad av små taggar | Har rad av små taggar | Känn försiktigt längs båda sidor |
| Klor | Ofta breda och slätare | Ofta längre och knottrigare | Jämför form och yta |
| Tumgrepp | Ofta ljus signalfläck | Mörkt, ibland med röd vårta | Använd som stöd, inte ensamt bevis |
| Undersida på klon | Vanligen ljus | Vanligen mörkare | Vänd kräftan varsamt |
| Förvaltningsstatus | Invasiv främmande art | Akut hotad | Kontrollera lokala uppgifter |
Fiskerätt först, utrustning sedan
Allemansrätten ger dig inte rätt att fiska kräftor. I de flesta sjöar och vattendrag behöver du egen fiskerätt eller tillstånd från den som har fiskerätten. Ett vanligt fiskekort för spöfiske omfattar inte automatiskt kräftfiske. Det ska stå uttryckligen att kräftfiske ingår.
Allmänhetens begränsade fiske i Vättern är ett särskilt undantag. Där finns bestämda helger, tider, fångstgränser, redskapskrav och en gräns mellan allmänt och enskilt vatten. Dessa villkor får inte användas som facit i en annan sjö. På enskilt vatten bestämmer fiskerättsinnehavaren när och i vilken omfattning fisket upplåts, inom ramen för övrig lagstiftning.
Läs hela tillståndet samma dag. Kontrollera tid, område, antal burar, storlek, eventuella regler om kön eller rombärande honor, bete, flyktöppningar, vittjning, sumpning och transport. Havs- och vattenmyndighetens aktuella information anger att signalkräftor under 10 centimeter inte får fångas och ska släppas tillbaka direkt på samma plats. Lokala villkor kan vara mer begränsande.
Säsong och förhållanden
Kräftor är ofta mest aktiva i mörker och rör sig gärna över botten för att söka föda. Sensommarkvällar är klassiska, men det är tillståndet och de lokala reglerna som avgör när fisket är öppet. Vattentemperatur, skalömsning, väder och beståndets täthet kan påverka hur villigt kräftorna går in i burarna.
Börja på flera typer av botten i stället för att lägga alla burar i samma rad. Sten, rötter, vasskanter, bryggfundament och övergångar mellan hård och mjuk botten kan vara intressanta. Undvik badplatser, farleder, båtramper och platser där linor kan fastna i andra redskap. En bur som ligger perfekt men skapar en olycksrisk ligger fel.
Efter kraftigt regn kan vattenstånd och ström förändras. Bedöm om det går att lägga och vittja säkert. I hård vind är det bättre att skjuta upp fisket än att hantera linor och burar från en instabil båt.
Bur, mjärde och håv
Bur och mjärde används ofta som namn på liknande fångstredskap med ingångar som leder kräftan till ett betat utrymme. Välj bara en modell som är tillåten i vattnet. Kontrollera maska, ingångar, eventuella flyktöppningar och högsta antal i fiskekortet. Laga hål innan fisket. Ett borttappat redskap kan fortsätta fånga djur.
En stabil lina ska vara fäst i redskapets avsedda fästpunkt. Undvik lösa öglor som kan snärja djur eller fastna runt en hand. Använd en synlig ytmarkering enligt de regler som gäller på platsen. Lägg aldrig ut ett anonymt redskap.
Håvning är bara ett alternativ där fiskerätten eller fiskekortet uttryckligen tillåter metoden. Att ett vatten upplåter burfiske betyder inte att du får gå längs stranden och håva. Håvning nära branta stenar och bryggkanter kräver dessutom bra skor, belysning och vuxen närvaro.
Märkning av redskap 2026
Redskap och sump ska kunna kopplas till användaren enligt gällande regler, men den exakta märkningen beror på vatten, fiskerätt och redskap. Namn och kontaktuppgift samt beteckning för fritidsfiske eller enskild rätt kan krävas. Vättern har egna detaljerade krav på bland annat fiskekula eller cylinder.
Från den 10 januari 2026 gäller nya EU-krav på direkt märkning av passiva redskap i havet. De är inte en universell mall för inlandsvatten. I en insjö följer du nationella regler, fiskekortet och förvaltarens anvisning.
Märk både redskap och markering hemma, med material som tål vatten och nötning. Fotografera märkningen och numrera burarna. Då kan du kontrollera att alla verkligen kommer tillbaka.
Bete utan smittspridning
Ett doftande fiskbete är vanligt, men bete får aldrig sprida kräftpest. Havs- och vattenmyndigheten anger att betesfisk ska komma från samma vatten eller djupfrysas i minst ett dygn. Lokala regler kan vara strängare. Använd aldrig kräftor eller kräftdelar från ett annat vatten.
Fäst betet i burens beteshållare så att det inte faller ut och blir skräp. Ta med allt överblivet bete hem. Häll inte vatten från betesförpackning, sump eller transportkärl i sjön. Den tryggaste rutinen är att behandla varje vatten som en separat hygienzon.
Töm båtar, stövlar och redskap på vatten innan de lämnar platsen. Utrustning som ska användas i ett annat vatten måste desinficeras enligt aktuell myndighetsvägledning. Rengöring räcker inte alltid. Fullständig torkning, desinfektion eller annan godkänd behandling måste hinna verka innan nästa fiske. I skyddsområden för flodkräfta kan särskilda krav gälla.
Kräftfiske steg för steg
1. Läs tillståndet högt
Gå igenom område, tid, redskap, fångst och transport med hela sällskapet. Spara fiskekortet i telefonen och gärna som skärmbild om täckningen är dålig.
2. Inventera utrustningen
Räkna burar, kontrollera linor och ingångar, montera rätt märkning och packa flytvästar, pannlampor, reservljus, handskar och första hjälpen. Lägg en checklista i lådan där burarna förvaras.
3. Beta smittsäkert
Använd tillåtet bete med känd bakgrund. Fäst det ordentligt och håll betesrester borta från andra vatten.
4. Sprid riskerna
Placera burarna på några olika bottentyper och djup inom det tillåtna området. Notera plats och nummer i telefonen. Håll avstånd till trafik, bad och andra redskap.
5. Vittja på rätt tid
Följ fiskekortets tider och intervall. Dra jämnt, håll linan borta från propeller och fötter och lyft buren rakt. Räkna in varje redskap.
6. Sortera direkt
Artbestäm, mät och följ alla lokala urvalsregler. Kräftor som ska återgå enligt reglerna släpps omedelbart på fångstplatsen. Flytta dem inte till en annan vik eller sjö.
7. Avsluta rent
Ta hem redskap, markeringar, betesrester och skräp. Töm vatten på rätt plats och separera utrustningen tills den är rengjord, torkad eller desinficerad.
Barn, bryggor och båtar
Kräftfiske passar barn eftersom det finns tydliga uppgifter, men en vuxen ska ansvara för vatten, båt, linor och kokning. Barn på brygga eller i båt bär flytväst. En pannlampa ersätter inte belysning av gångväg, landningsplats och båtdurk.
Håll händer borta från linöglor när en bur sänks. Stå inte på en blöt reling och sträck dig efter en tappad markering. Packa knivar separat från barnens sorteringskärl.
På land ska kokplatsen vara stadig och avskärmad. En stor gryta med het lag är en större risk än kräftans klor. Låt en vuxen hantera värme, lyft och heta kärl, och ha fri väg mellan spis och avsvalningsplats.
Sortering, hantering och transport
Hantera kräftorna lugnt och skyddat från sol. Träng inte ihop dem länge i varmt, syrefattigt vatten. Följ tillståndets regler om sumpning. En sump är också ett fiskeredskap som kan omfattas av märkningskrav.
Signalkräfta får aldrig sättas ut eller flyttas till ett annat vatten. Inom hanteringsområdet får okokt fångst, med vissa undantag för godkänd handel, bara transporteras från fångstvattnet till platsen där den ska kokas. Utanför hanteringsområdet är fiske och hantering av okokt signalkräfta som huvudregel förbjudet, förutom i särskilt utpekade vatten och enligt deras villkor. Kontrollera myndighetens karta och föreskrift, inte bara ett gammalt fiskekort.
Behållare och annan utrustning som varit i kontakt med okokt signalkräfta ska desinficeras. Kontaktvatten ska hanteras så att smitta inte sprids. Ge inte bort en hink levande eller okokta signalkräftor och anta att mottagaren får köra den vart som helst.
Kokning och livsmedelssäkerhet
Planera tillagningen innan fisket. Använd rena kärl, dricksvatten och en gryta med tillräcklig volym. Kräftorna ska tillagas fullständigt, men en exakt koktid kan inte anges säkert för alla spisar, grytor och mängder. Arbeta i kontrollerade omgångar, låt lagen återgå till tydlig kokning och följ ett beprövat recept anpassat till mängden. Ett rött skal är inte i sig ett säkert mått på färdig tillagning.
Kyl den färdiga maten snabbt och förvara den kallt. Livsmedelsverket rekommenderar omkring 4 grader i kylskåp. Låt inte en stor varm gryta stå länge i rumstemperatur. Dela hellre upp innehållet i mindre rena kärl när receptet medger det.
Kräftdjur är ett deklarationspliktigt allergen. Håll redskap och serveringsfat åtskilda om någon i sällskapet är allergisk. Vid kommersiell servering eller försäljning gäller ytterligare livsmedelsregler som denna fritidsfiskeguide inte ersätter.
Vanliga misstag
- ■
Du köper ett vanligt fiskekort. Kontrollera att kräftfiske uttryckligen ingår.
- ■
Du kopierar Vätterns regler till hemmavattnet. Vätterns allmänna fiske är ett särskilt undantag.
- ■
Du litar på en enda ljus fläck. Artbestäm med flera kännetecken.
- ■
Du flyttar en bur direkt till nästa sjö. Töm, rengör och desinficera enligt aktuell vägledning.
- ■
Du använder bete från ett annat naturvatten. Följ smittskyddsregler och lokala betesvillkor.
- ■
Du väntar med sorteringen. Mät och återför den fångst som ska tillbaka direkt på fångstplatsen.
- ■
Du lämnar en bur när linan går av. Markera platsen och gör ett säkert försök att bärga den. Kontakta förvaltaren om det inte går.
Vanliga frågor om kräftfiske
När börjar kräftfisket?
Det finns ingen premiär som gäller i alla svenska vatten. Datum och tider anges av fiskerättsinnehavaren och i lokala regler. Vätterns allmänna fiske har egna bestämda helger.
Får vem som helst fiska kräftor?
Nej. Du behöver i regel egen fiskerätt eller ett särskilt tillstånd. Allemansrätten och ett vanligt spöfiskekort räcker inte.
Får jag flytta levande signalkräftor?
Inte till ett annat vatten. Även transport av okokta signalkräftor är reglerad. Följ hanteringsområdets gräns, föreskriften och villkoren för fångstvattnet.
Vad gör jag om jag misstänker kräftpest?
Flytta ingenting från platsen. Fotografera fyndet, notera positionen och kontakta länsstyrelsen. Desinficera utrustning enligt myndigheternas anvisningar.
Sammanfattning
Bra kräftfiske bygger på tre beslut. Först säkrar du fiskerätt och läser de lokala villkoren. Sedan artbestämmer du fångsten och följer reglerna för storlek, urval och transport. Till sist behandlar du varje vatten som en egen smittzon. Rena och märkta redskap, tillåtet bete och noll förflyttning av kräftor skyddar både ditt fiske och flodkräftans framtid. När de delarna är klara återstår det roliga: mörkret, lyften och ljudet av klor mot nät.

Källor och vidare läsning
- ■ Havs- och vattenmyndigheten, Signalkräfta — regler för fiske och hantering: biologi, metod och faktakontroll för guiden.
- ■ Havs- och vattenmyndigheten, HVMFS 2019 — 21 om hantering av signalkräfta, konsoliderad utgåva: biologi, metod och faktakontroll för guiden.
- ■ Havs- och vattenmyndigheten, Flodkräfta — biologi, metod och faktakontroll för guiden.
- ■ Havs- och vattenmyndigheten, Signalkräfta som invasiv främmande art — biologi, metod och faktakontroll för guiden.
- ■ Havs- och vattenmyndigheten, Kräftpest — smittskydd, rengöring och förbud mot riskfylld flytt mellan vatten.
- ■ Havs- och vattenmyndigheten, Fiskeregler för fritidsfiske — fiskerätt, redskap, märkning och aktuella lokala villkor.
- ■ Havs- och vattenmyndigheten, Information om märkning av fiskeredskap — säker förvaring, tillagning och livsmedelshantering.
- ■ Sveriges riksdag, Förordning 1994 — 1716 om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen: biologi, metod och faktakontroll för guiden.
- ■ Havs- och vattenmyndigheten, Regler om invasiva främmande arter — biologi, metod och faktakontroll för guiden.
- ■ Havs- och vattenmyndigheten, Undersökningstyp provfiske efter kräftor i sjöar och vattendrag — biologi, metod och faktakontroll för guiden.
- ■ Livsmedelsverket, Förvaring av kyld mat — säker förvaring, tillagning och livsmedelshantering.
- ■ Livsmedelsverket, Kräftdjur och blötdjur som allergener — säker förvaring, tillagning och livsmedelshantering.
- ■ Jordbruksverket, Slakt, avlivning och hantering av döda fiskar, kräftdjur och blötdjur — djurskydd, avlivning och bedömningen av levande betesfisk.
